ILLUSTRATED ADVENTURES DAY 351
The Name - Namnet

You know, this with names and such. It's one thing what one's called and another what one's actual name is. Almost ten years ago I made this painting as a formula to find out my name.
So, a few days back something happen(ed/s) which started the meta-mechanics of the painting (probably that someone soon buys it, reads it correctly and thus triggers it). So I found out my name, and a many faceted abstraction it is. This is how it looks like from one point of view:

- No, no, no, says the old man who sits beside the road on a bench and looks, you can't do it that way, and waves his hands crosswise.
- Oh, yes I can, says I, tinkering with something in the middle of the road - and voila! And the smile comes from within carrying warmth as when the sun shine through.
And the old man also smiles and says, you do as you see fit, it usually works best that way.

Ni vet, det här med namn och sån't. Det är ju en sak vad man heter och en annan vad ens egentliga namn är. För snart tio år sedan målade jag den här målningen som en formel att ta reda på mitt namn.
Så, i dagarna hände(r) något som satte igång målningens meta-mekanik (antagligen att någon snart köper tavlan, läser den någorlunda korrekt och därmed triggar den). Så jag fick reda på mitt namn, och en mångfacetterad abstraktion är det. Så här ser det ut från en synvinkel:

- Nej, nej, nej, säger den gamle gubben som sitter bredvid vägen på en bänk och tittar på, så där kan man väl inte göra, och viftar korsvis med händerna.
- Jorå, säger jag, donandes med någonting mitt i vägen - och voila! Och flinet kommer från insidan och värmer som om när solen tittar fram.
Och den gamle mannen ser och flinar också, och säger du gör som du vill, det brukar bli bäst så.